Spring vidare på de evigt gröna ängarna

Igår var en tung dag. Först kom några bekanta förbi och berättade att de blir tvungna att sälja sin gård för att en av dem blivit sjuk. Sjuk som i obotligt och ofrånkomligt.
Sedan visar det sig att kopplingscylindern på min bil gått åt h-vete. Det var bara att jäkta in till Uppsala o låna en bil från mami, Inte så svårt egentligen, men så onödigt!
På kvällen blev det värre. Vi fick vara med och hjälpa till när Mulle, shetlandsponnyn hos T´s föräldrar, fick somna in för sista gången. Tobias köpte honom själv när han var 4år så de har praktiskt taget vuxit upp ihop. Han blev 20år.

Vila i frid gamle vän.
Min springkompis och Tobias första ponny.




nu ska jag iväg till jobbet.
Kramar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0