Mixtra

Nu är vi precis hemkomna igen. Vi var hos Kristin & Niklas en snabbis för gevärleverans och fika, men innan dess var vi på T´s föräldrars gård. Där hjälpte han fjordstot Mixtra att dra sitt sista andetag. En tung uppgift, men han är stark min käre T. En jobbig dag för alla inblandade, men finns det någonting finare än att ta ansvar för ett minskat lidande?

Det kommer inte bli detsamma.

Kramar


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0