en omöjlig kärleksaffär.
Jag hittade precis min drömjacka. En kappa, räckte ner till knäet, stora silverfärgade knappar som satt fästa i mitten, symmetriskt. Den hade en slags kavajskärning i halsringningen. Ullmix och lätt mönstrad yta i väven. Min storlek fanns inne på lager och allt! Helt perfekt förutom en liten detalj: Offwhite. Det är helt omöjligt. Till och med priset var överkomligt, men det är en omöjlig kärleksaffär.
Jag hittar en annan, men trots att den är snygg och löjligt billig så kan jag inte sluta tänka på min omöjliga kärlek. Jag hittar fel och brister överallt. Jag börjar drömma om att byta livsstil, allt så jag kan skaffa den där kappan, men jag vet att det är omöjligt. Jag är jag. Jag bor på landet med leriga hästar, tågresor, snöslask. Jag arbetar på en förskola med barn som gillar att hoppa i vattenplölar och gräva i sandlådan.
Så jag går vidare...
Eller gör man någonsin det?
hjärtan på tråd i mitt köksfönster. de "blommar" tillochmed..
