fredag den trettonde
Herregud.
Idag har det tillochmed varit mer kaos än vanligt.
Det började faktiskt redan igår. Det är inget skämt, jag duschade och när jag kom ut ur duschen så kliver jag i hundbajs det första jag gör. Dollybajs, halvtorkat, hua! Sedan fick jag feber på kvällen, fick sova i soffan hos mami o papi, folk sprang omkring och skrek hela natten. Alltså var humöret I N T E på topp när jag vaknade imorse...
Började dagen med frukost tillsammans med Anna. Mycket skratt och diskussion kring livsval. Sedan lite Greys på tv och därefter skulle jag promenera till tandläkaren. Hittar inte min plånbok! PANIK! Springer runt med gråten i halsen och kastar grejer omkring mig. Helt galet, jag hade den ju igår när vi var och handlade. Anna letade genom mina saker. Jag letade genom mina saker. Ingen plånbok. Inte mycket att göra, måste likt förbaskat till tandläkaren. Promenad frustrerad och ledsen. Halt, snö och motvind. Och så plötsligt så ligger jag på marken. Slagit upp bägge knäna och drämt väskan med datorn i backen. Dold isfläck. SKIT! Så frustrerad, ledsen och nu dessutom haltande så tar jag mig till tandläkaren. Lyckas snörvla fram ett Hej jag heter och har tid nu, sedan sätter jag mig ner i en liten röd fåtölj. Det dröjer inte mer än någon minut och så får jag komma in. Det första hon gör är dock att köra upp en kamera i ansiktet på mig som är röd om näsan och har mascara rinnande på kinderna. Ny säkerhetsrutin, de vill ha kort på mig för att ingen ska kunna få tandvård i mitt namn. Sure. Undersökningen går dock bra, jag har inga hål. Räkningen är dock som vanligt skamlös och nu får jag dessutom ta faktura, för mina kort är ju försvunna. Får en rulle tandtråd troligen som plåster på såren? Jag ser nog både ledsen och tappad ut. Promenerar vidare i snöblandat regn med än hårdare motvind. Hamnar tillsist på mammas jobb. Eller hamnar och hamnar, kraschar liksom. Dessutom har hon en kund. Letar febrilt genom väskan igen och då plötsligt, längst in under alla block, kalendern, papper, överstrykningspennor och halvtomma tuggummiaskar så ligger den: Plånboken. LYCKA! Blir dock kortvarig då jag inspekterar mina skadade knän och inser att svullnaden växt och att det numera ser ut som att jag har dubbla knän (!). Ont gör det också. Håller masken bäst det går, försöker skojja med mamis arbetskollegor. Ma kommer in, säger att vi kan äta lunch men att det måste bli när hon är klar, vid tvåtiden. Jag slår upp datorn för att jobba med läromedelsanalysen och inser snabbt att böckerna saknas. Hur ska jag kunna skriva utan litteratur? Gör mitt bästa. Halvlyckas nog, men blir inte nöjd. Mami blir klar och vi tar på oss kapporna och går. Stannar vid favoritstället som alltid annars är fullsatt. Nu är det nästan tomt, lunchrusningen är över. Men de har strömming. Stekt strömming och potatismos. Vi blir saliga, sippar vatten och pratar om livet. Jag oroar mig över måndagen, för får jag inte in poängen som behövs blir jag inte antagen. Mami bjuder på lunchen, jag promenerar till Blåsenhus. Sätter mig i biblioteket och förkovrar mig i den litteratur som jag girigt eftersträvat. Lämnar in mitt och Idas omdöme från VFU:n i receptionen och går sedan upp en våning för att få sitta ostörd. Skriver. Skriver och Skriver. Ida ringer, vi konfererar om analysen, diskuterar verbböjningar och meningsbyggnader tills vi är nöjda. Skickar in. En klar, en kvar.
Där är jag nu.
Dessutom blev jag godkänd på redovisningen igår, med en enda positiv anmärkning; annorlunda framförande. Tacka sjutton för det! Det var ju en riktig skitpresentation (mitt arbete handlade om ett tema - bajs).
Over And Out.
Idag har det tillochmed varit mer kaos än vanligt.
Det började faktiskt redan igår. Det är inget skämt, jag duschade och när jag kom ut ur duschen så kliver jag i hundbajs det första jag gör. Dollybajs, halvtorkat, hua! Sedan fick jag feber på kvällen, fick sova i soffan hos mami o papi, folk sprang omkring och skrek hela natten. Alltså var humöret I N T E på topp när jag vaknade imorse...
Började dagen med frukost tillsammans med Anna. Mycket skratt och diskussion kring livsval. Sedan lite Greys på tv och därefter skulle jag promenera till tandläkaren. Hittar inte min plånbok! PANIK! Springer runt med gråten i halsen och kastar grejer omkring mig. Helt galet, jag hade den ju igår när vi var och handlade. Anna letade genom mina saker. Jag letade genom mina saker. Ingen plånbok. Inte mycket att göra, måste likt förbaskat till tandläkaren. Promenad frustrerad och ledsen. Halt, snö och motvind. Och så plötsligt så ligger jag på marken. Slagit upp bägge knäna och drämt väskan med datorn i backen. Dold isfläck. SKIT! Så frustrerad, ledsen och nu dessutom haltande så tar jag mig till tandläkaren. Lyckas snörvla fram ett Hej jag heter och har tid nu, sedan sätter jag mig ner i en liten röd fåtölj. Det dröjer inte mer än någon minut och så får jag komma in. Det första hon gör är dock att köra upp en kamera i ansiktet på mig som är röd om näsan och har mascara rinnande på kinderna. Ny säkerhetsrutin, de vill ha kort på mig för att ingen ska kunna få tandvård i mitt namn. Sure. Undersökningen går dock bra, jag har inga hål. Räkningen är dock som vanligt skamlös och nu får jag dessutom ta faktura, för mina kort är ju försvunna. Får en rulle tandtråd troligen som plåster på såren? Jag ser nog både ledsen och tappad ut. Promenerar vidare i snöblandat regn med än hårdare motvind. Hamnar tillsist på mammas jobb. Eller hamnar och hamnar, kraschar liksom. Dessutom har hon en kund. Letar febrilt genom väskan igen och då plötsligt, längst in under alla block, kalendern, papper, överstrykningspennor och halvtomma tuggummiaskar så ligger den: Plånboken. LYCKA! Blir dock kortvarig då jag inspekterar mina skadade knän och inser att svullnaden växt och att det numera ser ut som att jag har dubbla knän (!). Ont gör det också. Håller masken bäst det går, försöker skojja med mamis arbetskollegor. Ma kommer in, säger att vi kan äta lunch men att det måste bli när hon är klar, vid tvåtiden. Jag slår upp datorn för att jobba med läromedelsanalysen och inser snabbt att böckerna saknas. Hur ska jag kunna skriva utan litteratur? Gör mitt bästa. Halvlyckas nog, men blir inte nöjd. Mami blir klar och vi tar på oss kapporna och går. Stannar vid favoritstället som alltid annars är fullsatt. Nu är det nästan tomt, lunchrusningen är över. Men de har strömming. Stekt strömming och potatismos. Vi blir saliga, sippar vatten och pratar om livet. Jag oroar mig över måndagen, för får jag inte in poängen som behövs blir jag inte antagen. Mami bjuder på lunchen, jag promenerar till Blåsenhus. Sätter mig i biblioteket och förkovrar mig i den litteratur som jag girigt eftersträvat. Lämnar in mitt och Idas omdöme från VFU:n i receptionen och går sedan upp en våning för att få sitta ostörd. Skriver. Skriver och Skriver. Ida ringer, vi konfererar om analysen, diskuterar verbböjningar och meningsbyggnader tills vi är nöjda. Skickar in. En klar, en kvar.
Där är jag nu.
Dessutom blev jag godkänd på redovisningen igår, med en enda positiv anmärkning; annorlunda framförande. Tacka sjutton för det! Det var ju en riktig skitpresentation (mitt arbete handlade om ett tema - bajs).
Over And Out.
Kommentarer
Trackback
